För evigt?
Jag trodde, helt ärligt att jag hade en sån vänskap, som skulle vara för evigt. Trodde aldrig att vi skulle "göra slut".
Tycker de e så sjukt sorgligt.. Helt skadat, hur 2 människor som har varit supertajta hela livet, kan glida isär så snabbt. Hon kommer alltid saknas i mitt liv. Blir så jävla ledsen när jag tänker tillbaka på allt vi gjort.. Alla våra små grejjer vi har, alla våra "tvångsord" vi har haft, alla människor vi har mobbad, alla nätter vi har suttit sömnlösa med kortleken. Alla gånger vi har skålat, alla gånger vi har skrattat och gråtit.
Nu skrattar vi och gråter på varsit håll. Och de e så jävla tragiskt. Trodde aldrig att de skulle sluta så här. Jag har så svårt att acceptera att de blivit så här. Vet inte om jag någonsin kommer kunna göra de.. tyvärr...
Jag kommer aldrig bli den samma igen...
Ja känner likdant, men tyvärr så finns de inte så mycke vi kan göra.. Allt har blivit förstört känns de som.. Innan så kunde vi umgås me varandra, nu kan vi aldrig träffas vi kan aldrig festa tillsammans, vi kan aldrig spela kort på sömnlösa nätter för vi kan helt enkelt inte umgås.. Vi kan inte va hemma hos dej eftersom att han hatar mej, varför vet ja inte ens.. Å vi kan ju aldrig va hemma hos mej för du har barnen eller så vill du ha me honom.. Innan kunde vi umgås allihop, men inte längre.. Ja har försökt få våran vänskap som den va, ja bjöd er båda hit, ja har verkligen visat att ja e villig att lösa alla problem mellan oss alla, men ja får inget gensvar.. de kommer aldrig bli som innan så länge alla inte kan umgås tyvärr.. Ja e inte sur på honom å ja kan absolut bli sams me er båda igen, men de känns som att de bara e ja som e villig till det så varför ens försöka.. Vi e flera som har sett till att de e så här å därför e vi flera som måste lösa de oxå..
Kommer aldrig ha en sån vänskap som vi hade me nån annan, för den va speciell å ingen kan förstå den förutom vi.. Vi kommer aldrig finnas med nån annan..
E alla villiga att lösa de så går de, inte annars..
